Var och hur mötte du din kärlek?
Snälla! Lämna din e-post så kan vi göra ett minireportage om er! malmo@sydsvenskan.se

1212 kärleksmöten rapporterade. Klicka på kartan eller lista alla kärleksmöten.

De blev nummer 1000 på Kärlekskartan

Mikael och Titti Kjellander.

Snö har en särskild betydelse för Titti och Mikael Kjellander. Kärleken började med en skidvurpa. På deras majbröllop 1995 föll snö både morgon och kväll.

Deras möte blev snöflinga nummer 1 000 på Sydsvenskans Kärlekskarta. Läs hela intervjun här.

Kärlek på våning fem och en halv

Följande kärleksmöte har författats av Adam von Gertten:

Kadung, lät det.

Hissen stannade mellan våning fem och sex på sin väg upp en halv våning från sitt mål. Det var strax efter midnatt nyårsafton 2012. Sex festglada personer var fast. Det tog trekvart innan reparatören dök upp men då hade kärleken redan slagit till.

Det var nyårsmiddag och vi knäckte våra kinderägg och berättade med ledning av den medföljande plastprylen något om året som gått och det kommande.

Mellan två av mina gäster fanns en speciell laddning som dock ännu inte manifesterats i något. Vi andra hoppades att det var just detta som skulle hända dem 2013. Men det behövdes en knuff i rätt riktning.

Vid tolvslaget drog större delen av sällskapet ner i parken för att skåla och titta på fyrverkeri.
När det var avklarat skulle sällskapet ta sig upp till sjätte våningen igen. Den yngste (och uppenbarligen klokaste) i sällskapet varnade för att hissen inte var avsedd för sex personer utan bara hälften. Han hade så rätt. Väl uppe på våning fem och en halv kunde de tätt packade hisspassagerarna inte annat göra än vänta.

Värmen steg och hissfönstret immade igen. Två av våra vänner tittade varandra lite väl djupt i ögonen och innan räddningsarbetet han komma igång hade kärleken slagit till.
Och räkningen började ticka.

Några veckor senare när händelsen bara var en fin och glad historia kom nästa överraskning. Ett helt oväntat ärende dök upp vid bostadsrättsföreningens styrelsemöte.
Ordföranden berättade lite småirriterat om en räkning från en hissfirma. Om hur det formligen kryllat av folk i den lilla hissen som stannat mellan två våningar. Skulle vi nu behöva sätta upp ännu tydligare skyltar för att folk skulle fatta?
Det var plågsamma minuter för en helt oskyldig människa. Jag var ju inte ens med i hissen. Men till slut räckte jag fram handen och sa: den där tar jag!
Medan de övriga styrelsemedlemmarna fnittrade tänkte jag: kärleken är dyrbar.

 

Kärleksgranskningen – en succé

Kära läsare

Tack vare er börjar vi se rejäla mönster, dessa kärlekens fallgropar som ni bör undvika eller hoppa i med hjärtat före.

Vilka gator är mest drabbade, vilka områden är hetast, i vilka städer är kärlekspandemin mest utbredd. Allt detta unika kan vi dokumentera och föreviga, tillsammans med fantastiska berättelser.

En av historierna vi ska berätta om lite senare idag här i bloggen har skrivits av ständigt coole och trygge kollegan Adam von Gertten. Han är en sån som cyklar genom livet utan att hålla i styret.

IMG_6096

Bildtext: Adam ”Äggmacka” von Gertten sitter ner i kärleksbåten.

Magisk ros i Slagthuset

Varning! Känsliga läsare varnas!

Artikelns innehåll:
– Sexig dans
– Ros för hundra kronor.
– Överskrider rekommenderat dagligt intag av romantik.

LBRlesly1

 

Foto: Lars ”Blues” Brundin

Bildtext: ”Det här har du aldrig berättat för mig älskling”.

Slagthuset, Jörgen Kocksgatan, år 2008.

Tök Rengrad kunde inte ana vad rosen han köpte för hundra kronor av en äldre dam den där kvällen skulle ha för inverkan på hans liv.
Han påpekade visserligen för damen att rosen var alldeles för dyr, men det var helg, han var på festhumör och hade inget emot att hjälpa till.
”Vem ska du ge rosen till”? frågade en vän.
Inne på nattklubben fick han syn på Henne: Lesly Santis Gonzalez. En gudinna som satt med sina vänner.
– Jag tänkte bara ”Oh. My. God” (typ ”kors i taket!”). Hon var så vacker. Svart klänning, högklackat. ”Henne måste jag gå fram till”.

Stärkt av rosens kraft steg Tök fram med bestämda steg.
– Jag minns exakt vad du sa älskling., säger Lesly. ”Till den vackraste tjejen här”. Och så kysste du min hand.
– Jag blev faktiskt väldigt intresserad av Tök direkt. Jag tyckte han var jättesnygg och sa det till mina vänner efteråt.
Efter att de hade presenterat sig för varandra och utbytt några ord skulle de aldrig se varandra mer. Eller?
Tök intalade sig snart att Lesly var alldeles för elegant och fin för honom.
Ni vet, den där lille jäveln som står på ena axeln och säger ”du klarar det inte”. Honom ska man inte lyssna på.
”Vad ska hon med en kort thailändare från Lomma till”? tänkte Tök.

Obs! Spoiler-varning:
– Det här har du aldrig berättat för mig älskling, säger Lesly. Och nu sitter vi här med barn och allt.

Malmös kärlekspandemi går inte att stoppa. Snart vände sig Tök till en vän.
”Bror, du måste fixa så jag kan träffa den där tjejen”, sa han.
Det skulle dröja omkring tre månader.
En kväll på utestället Hipp möttes de igen.
Efter att ha dansar med vänner blev de plötsligt ensamma på dansgolvet.
– Jag gillade verkligen att Tök var så glad, att han inte skämdes för något. Det var speciellt. Han dansade för mig.
När sångaren Ginuwines nittiotalshit ”My pony” spelades dansade Tök för Lesly.
– När Ginuwine sjunger ”I´m just a bachelor, I´m looking for a partner” så sjöng Tök med och såg mig in i ögonen. Då smälte jag, minns Lesly.

Medan Tök dansade för Lesly till ”My pony” mitt på dansgolvet tog Lesly tag i tyglarna. Hon kysste honom.
Efter en dejt i Kungsparken (filtar, rött vin, värmeljus i vinterfrost) insåg de att de funnit något speciellt.
Idag har paret sonen Tello, sex månader.
– Utan kärlek hade så mycket varit meningslöst. Att gå till jobbet, allt. Det är så stort att uppleva kärlek: att få vara sig själv, känna sig välkommen, älskad. Då är det lättare att ge andra kärlek. Man ser på världen på ett finare sätt, funderar Tök.
– Ja, säger Lesly, som jobbar i en optikerkedja i Köpenhamn. Det måste inte vara kärlek till en partner. Det kan vara till sina syskon och föräldrar, till nära vänner.

Efterlysningar

Kära läsare

Precis som jag befarade har kärleken drabbat många i Malmö.

Men att vittnesmålen skulle fylla kartan i samma galopperande takt som ett förälskat hjärta bankar, det är fantastiskt. Dessutom kan ni (om ni zoomar ut kartan) se hur kärleken slagit till på alla möjliga håll i världen.

Medievärlden har fått en intervju med kärleksredaktören och snart kan ni se ett snack mellan med mig och kollegan Elin Fjellman Jaderup här på Sydsvenskan.se.

Jag har ännu inte hunnit läsa alla historier, i skrivande stund är de omkring 500 (!), men jag vill särskilt hylla några av dem redan nu och be dem kontakta mig på federico.moreno@sydsvenskan.se (fler efterlysningar kommer):

Gert-Ove Hallström:

”Vi träffades ombord på ms Absalon långfredagen 1969 Nu har vi varit gifta i 43 år och har en dotter!”

Hanan:

”Träffade min finaste på Big Bowl första gången. Vi tittade på varandra hela kvällen och sedan blev det en öl och massa snack på Lilla torg. Idag bär vi upp våra förlovningsringar med kärlek <3″

Emily Magnusson:

”Jag spanade in den snygga killen vid bordet bredvid på Carib Creol och några Caiprihinas senare gick jag fram till honom och sa just det, att jag tyckte han var snygg. Han sa tack och bad om mitt nummer och dagen efter skickade han ett sms. Det var 4,5 år sen och i september gifter vi oss!”

Pelle Plutt:

”Träffade min Kärlek Monica för trettio år sedan på ett Poolparty i Beddingestrand.Min föräldrar ringde efter mig för dom tyckte där var en trevlig tjej så jag tog min motorcykel ner och sedan blev det vi.Och vi är fortfarande tillsammans trettio år senare,lika kära”.

Ingrid Svensson:

”Min man Peter och jag träffades på limhamns isbana.vi var ett par vänninor som åkte på söndagarna och det fick ett gäng killar från limhamn reda på att det var nya tjejer på isbanan så dom tog sina skridskor med sej till isbanan men åkte aldrig ,bara spanade in dom nya tjejerna.Sen dess har vi varit tillsammans och det är från mars 1972 och då var vi 17 år”.

Ellinor Schönhult:

”Jag träffade min man på en blindate anordnad av min mans mamma. Det var bestämt att vi skulle träffas hemma hos honom, på Hällastadsvägen 1, klockan 16.40 den 12/4 2004. Huset vi träffades i finns inte längre kvar men kärleken mellan består”.

Bakfull och nervös på Gamla Väster

Den ena var bakfull, den andra nervös.
Anna-Karin Persson och Blanche Engberg möttes på Siesta på Gamla Väster efter att ha börjat skriva till varandra på en dejtingsajt.
Nu berättar de om nyckeln till ett hållbart kärleksförhållande.

HEAkargata7

Foto: Hussein ”Snygg-Hussein” El-alawi

Bildtext: Get a room!

Blanche Engberg stod länge och gjorde sig snygg inför dejten.
Till slut valde hon ändå en röd t-shirt med mördarsnögubbe som motiv. Hon ville se avslappnad ut.
Anna-Karin, som var bakis, var på väg att avboka träffen. Hon trodde inte att Blanche var ute efter samma som hon.
– Hon hade råkat kryssa i en ruta i dejtingsajten som gav intrycket att hon var ute efter något… slampigt.
– Hm, det här skulle vi ha förberett bättre, säger Anna-Karin och tittar på Blanche. Jag föreslog att vi skulle hitta på att vi träffades när vi putsade fönster i Turning Torso och våra blickar möttes. Men sedan bestämde vi oss för att gå på den sanna versionen.

Kvällen blev ändå magisk.
– Jag tyckte du var så rolig. Vi gjorde mycket ihop, såg Emil Jensen, gick på teater. Numera går vi till IKEA och sparar till pensionen, säger Blanche och låtsas gråta.
När Blanches frågvisa teaterelever undrade vem Anna-Karin var hände något.
– Jag svarade att hon är en väldigt bra vän. Det fick mig att fundera. På kvällen frågade jag ”vill du bli ihop med mig?”. Det är tre år sedan nu.

Vad gillar ni hos varandra?
Blanche: Det finns inget som är omöjligt när jag är med Anna-Karin. Hon kan byta värmepump utan problem. Fixa saker i huset.
Anna-Karin: Det låter passionerat det här.
När de är tillsammans är inget krångligt.
– Jag har varit tillsammans med drama queens, det var inget jag ville uppleva igen, säger Anna-Karin.
Blanche nickar.
– Vi pratar väldigt mycket, och naturligt, om hur mycket vi älskar varandra. Det är viktigt. Både för oss och våra barn, som vi har varannan vecka, säger hon.
– Ja, instämmer Anna-Karin. När man är yngre undrar man vad kärlek är. Nu är det lättare att se klart. Vi menar det vi säger.

När de träffades var Anna-Karins pappa i slutskedet av en dödlig cancersjukdom.
En turbulent tid där de lärde känna varandra.
– Min pappa var väldigt förtjust i dig, det var han.
Hur får man kärleken att hålla?
– Gå inte på toa samtidigt, säger Blanche efter att ha övervägt med Anna-Karin. När murarna fallit är det lätt att man tar in sin partner i en sån privat sfär. Undvik just den biten.
– Älskling, nu ska jag säga något viktigt, fortsätter Blanche. Ibland lägger man över saker på varandra som egentligen har att göra med en själv, sitt eget bagage.
– Ja, säger Anna-Karin. Ibland räcker det med att fråga ”Är vi okej?”.
Hur ska man träffa kärleken?
– Börja med att fundera på vilken typ av människa du vill träffa. Vad du vill ha. Det är jätteavgörande. Jag ville ha en rotad, intelligent, stabil människa, säger Blanche och tittar på Anna-Karin.

Dansen på Stadiongatan

Redan på 1970-talet drabbades folk av kärlek i Malmö. Hoola Bandoola hade ännu inte slagit igenom när bandet spelade i studenthuset Pireus, en vinterkväll i februari då Gunilla Anebratt och Bengt-Göran Carlsson träffades.

HEAkarmola1

Foto: Hussein ”Snygg-Hussein” El-alawi

Bildtext: Gunilla Anebratt och Bengt-Göran Carlsson träffades i studenthuset Pireus på Stadiongatan. På sommaren åkte de ut i sommar-Malmö i en Ford Prefekt. När vi möter dem på Möllevångstorget berättar paret vad de gillar hos varandra.

Året var 1972.
En fredagskväll tre månader innan svenska arbetarskyddsstyrelsen förbjöd högre ljudvolym än nittio decibel på svenska diskotek möttes Bengt-Göran och Gunilla.
De sågs på diskoteket i bottenvåningen på studenthuset Pireus på Stadiongatan, numera Mercure hotell som också hetat Hotell Ibis.
Gunilla hade börjat jobba som lärare. Bengt-Göran pluggade sista året på folkhögskolan Hvilan i Åkarp och bodde i studenthuset.

Proggbandet Hoola Bandoola spelade. Bengt-Göran gick fram till Gunilla.
– ”Vill du dansa”, frågade jag, säger Bengt-Göran.
Det ville hon.
– Jag kände till Bengt-Göran via vänner. Jag var väl lite intresserad.
Han minns en av låtarna de dansade till.
– Bland annat till den där låten som jag är så förtjust i. ”Allright now”.
Med den brittiska gruppen Frees låt i öronen föddes kärleken som lever än idag.

Men det var först på sommaren, efter dejter på bland annat restaurang Olgas i Pildammsparken (numera Bloom in the Park) som det blev allvar.
Gunilla hade en Ford Prefekt och paret körde ut i sommar-Malmö.
Fyra år senare gifte de sig.
– Vi är båda sociala och har gemensamma intressen, säger Bengt-Göran. Som resor och golf. Och vi har aldrig varit ovänner. Vi är generösa mot varandra.
– Ja, instämmer Gunilla, vill vi göra något var för sig så säger den andra aldrig nej. Men vi trivs tillsammans, kan man väl säga.
– Det gäller att inte bråka om småsaker. Hur viktigt är det på en skala, måste man fråga sig, påpekar Bengt-Göran.
Varför är Malmö den stad i världen där risken att bli förälskad är störst?
– Jag tror att folk här nere är mer öppna och lättare att prata med i väntan på bussen eller på krogen än vad man är i Stockholm, säger Gunilla.

När vi frågar paret vad de tycker om hos varandra behöver de inte fundera länge.
Bengt-Göran: – Gunilla är genomärlig som människa. Det uppskattar jag. Finns aldrig någon baktanke.
Gunilla: – Du är snäll, ofta pigg och glad och tycker det är kul att hitta på äventyr även till vardags.
Bengt-Göran: – Det är svårt att sätta ord på hur vi behåller passionen. Men i grunden finns kärleken. Det som gör människor mer gladlynta. Med kärlek hänger man inte upp sig på detaljer, livet blir enklare.

Jättestor risk att drabbas av kärlek i Malmö

Det sker efter mörkrets inträde, och mitt på ljusa dagen.
Det pågår i det tysta men kan hända mitt framför våra ögon:
Människor blir blixtförälskade.
Malmö är värst drabbat i Sverige.
Nu ska Sydsvenskans nya granskning Kärlekskartan kartlägga var risken att drabbas av kärleken är störst.

Du går intet ont anande längs en av Malmös gator.
Det är vår, HIF har förlorat, du luktar gott.
Plötsligt händer det: Du blir förälskad.
Hela din tillvaro ruckas.
Dopaminhalterna kidnappar ditt förnuft. Varje natt överglänser solnedgången.
Låter det överdrivet dramatiskt?
Tänk om.
Så ser hotbilden ut. I närheten av där du bor, i affären runt hörnet, på krogen, arbetsplatsen, i parken, på stranden.
Mörkertalet över hur många som drabbas av lustens barbari är stort.
– Det finns en väldigt avslappnad attityd i Malmö. Det är bara att sätta sig på en filt i Folkets Park, så kommer folk, säger Susanne Adielsson som träffade sin hustru på Regnbågsfestivalen.

Frågan om Malmös bisarrt höga förälskelsefrekvens är känslig.
Sydsvenskan kan dock avslöja att politikerna i Stadshuset i flera år känt till vad som pågår.
Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh erkänner att det finns många offentliga vardagsrum i Malmö. Det är gråzoner där staten helt tycks ha tappat kontrollen över kärleksbuset som härjar fritt i både den undre och övre världen.
– Man kan uppleva det olika men det finns många ställen i Malmö där väldigt många möts. Mötesplatser där man lätt träffar nya människor. Staden funkar som ett vardagsrum.

Folkets Park och Västra Hamnen nämns som två platser människor bör hålla sig borta från om de vill undvika den eskalerande kärleksspiralen.
Katrin Stjernfeldt Jammeh erkänner att kommunpolitikerna har stor skuld i att Malmö blivit en fjantig Eros Ramazzotti-stad.
– Vi har jobbat med det här strategiskt. Folkets Park är till exempel ett ställe där folk som inte har tillgång till egen trädgård kan ta med en filt och det blir som en förlängning av det egna rummet. Sedan finns områden som Västra Hamnen som blivit stora mötesplatser.

Moderatledaren Stefan Lindhe håller inte med.
– Ska vi vara ärliga är inte Malmö jordens mest romantiska stad.
Kärleksvågen som sprids i Malmö påverkar politiken. Exempelvis erkänner Sverigedemokraterna nu för första gången att Malmö är en fantastisk stad.
– Malmö är en fantastisk stad med alla våra parker där människor träffas och kan njuta av livet. Personligen tycker jag det är trevligt att träffas på Lilla Torg. Jag har även varit på Möllan faktiskt, då och då. Men det finns två sidor av Malmö, den trista är kopplad till segregation och otrygghet, säger kommunalrådet Magnus Olsson (SD).

Stefan Lindhe kontrar i kärleksdebatten.
– Det finns mycket kärlek i Malmö, en stark känsla för staden, med alla sina fel och brister. De enda som får kritisera Malmö, det är vi Malmöbor. Jag får kritisera Malmö för jag är Malmöbo.

Politikerna håller nu andan inför kärleksgranskningen där läsarna ska hjälpa Sydsvenskan kartlägga var risken att drabbas av förälskelse är störst.

Kärleksredaktör: Federico Moreno

Stjärntecken: Lejon. Född: I Botkyrka, pånyttfödd i Malmö. CV: Svart bälte i journalistik, hedersdoktor i kärlekskunskap.​ Mejl: federico.moreno@sydsvenskan.se


Malmö - Sydsvenskan
Gå till toppen